bios politikos

Krönika på Yimby

Debattartikel i GT De stora projekten i Älvstaden har börjat lämna visionsstadiet. Nu handlar det om att göra verklighet av visionerna. Det är en ny epok i stadens historia som kommer att ställa stora krav på det praktiska genomförandet. De flesta planer håller både tidplan och budget, och i Lindholmshamnen och Kvillebäcken står de första husen redan färdiga. Men vissa projekt kommer att behöva arbetas om för att bli realistiska. En hel del tuffa beslut och hårda prioriteringar kommer att krävas. Det är vi socialdemokrater beredda att ta ansvar för. Göteborg har inlett en historisk stadsomvandling. Det står byggkranar över hela staden – från centrum till ytterstadsområdena. Vi har den högsta byggtakten sedan miljonprogrammet på 70-talet. Stora infrastrukturprojekt som Västlänken, Marieholmstunneln och Hisingsbron kommer att göra det lättare att röra sig i och genom staden. För att skapa en mer sammanhängande och hållbar stad så växer Göteborg inifrån och ut. Stadsdelar som var

Artikel i Arena I december 2015  släppte polisen en rapport som listade de 53 mest utsatta områdena i Sverige. Det var områden där man bedömde att polis och samhälle hade börjat förlora greppet och kriminella nätverk fått allt större inflytande. Dessa 53 områden hade två saker gemensamt. Det ena var att de alla hade betydande socioekonomiska problem. Det andra var att de alla, med något enstaka undantag, var flerbostadsområden byggda runt tiden för miljonprogrammet. ”Miljonprogrammet”. ”Betongen”. ”Förorten”. De modernistiska bostadsområden som för ungefär ett halvsekel sedan snabbt och storskaligt byggdes runt om i landet är numera höljda i så många lager av svartmålning, myter, fördomar och romantisering att det är svårt att diskutera dem lugnt och sakligt. Den allmänna debatten pendlar mellan nattsvarta helvetesskildringar, tillkämpade skönmålningar eller ett uppblåst chauvinistiskt försvar av ”orten”. Verkligheten är dock som vanligt mer grå och småtrist. De

Ledare i Ny Tid Nordstan är förmodligen den mest integrerade platsen i Göteborg. Den som letar efter ett tvärsnitt av stadens befolkning hittar det här. Slipsnissar med dyra kostymer trängs med samhällets mest utsatta, barnvagnar blandas med rullatorer, tonårsgäng med turister. Här händer det massor av saker varje dag. Vänner träffas och går och fikar, någon köper en tröja, en mamma sätter sig och ammar. Någon skrattar, någon annan gråter. Själv minns jag när jag upptäckte två små bröder som hade kommit bort i vimlet. Strax var vi en liten grupp av vuxna som hjälptes åt att hitta föräldrarna. När allt ordnat sig tittade vi på varandra, log och nickade. Sedan försvann vi iväg åt våra olika håll, återigen främlingar för varandra, upplösta i det kontinuerliga flödet av människor. Nordstan har också sitt mått av mänsklig misär. Som i alla större städers centrum så finns även här kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Vissa av de 35 miljoner besök

Förra fredagen var jag i Nordstan strax före midnatt. Det var lugnt, närmast ödsligt. Ett fåtal människor promenerade stilla förbi, kanske på väg till pendeltåg och bussar. Stillheten var en stark kontrast mot den bild som målats upp i medier under senare tid, där Nordstan mer eller mindre utmålats som laglöst land såväl dagtid som kvällstid. Jag är ju väl medveten om de problem som finns i och runt Nordstan, med stökiga ungdomar, droghandel och annan brottslighet, och hade nog förväntat mig att se mer av det. Speciellt en fredagnatt. Samtidigt vet jag också att det är många vanliga göteborgare som passerar förbi här, både dagtid och kvällstid, och att det är orimligt att framställa området som någon sorts krigszon. Det är helt enkelt ett område där det finns en koncentration av människor med sociala problem, vilket gör att det begås mycket brott och upplevs som otryggt för många, men det är inte ett område som är livsfarligt att röra sig i. På det viset liknar Nordstan många andra

Ledare i Ny Tid Snart börjar Göteborgs filmfestival, som i år firar sitt 40-årsjubileum. Filmfestivalen är en del av det breda kultur- och nöjesutbud som gjort Göteborg till en internationellt framgångsrik evenemangsstad. Över hela staden och över hela året händer det spännande och roliga saker som lockar människor från hela världen. Det kan vara allt från idrottsturneringar som Gothia cup till kulturhändelser som bokmässan eller musikfestivaler som Way Out West. Evenemang som inte bara gör Göteborg till en roligare stad att leva i, utan också är en viktig del av stadens ekonomiska bärkraft. Evenemangsstaden Göteborg har inte uppstått av sig själv. Det är ett långt och målmedvetet arbete och erfarenhetsbyggande som ligger bakom. För att undvika stagnation krävs också hela tiden utveckling av nya koncept och strategiska investeringar. Den breda överenskommelsen om att ersätta Scandinavium med en ny arena är ett exempel. Lisebergs stora jubileumssatsning på ett nytt hotell o